bortskämd.
Japp, det är precis vad jag är, bortskämd, för; vad gnäller jag om? Egentligen? Jag har tentaångest, visst, men vilket lyxproblem! Jag är egentligen väldigt tacksam att jag får möjlighet att så smidigt läsa mig till ännu fler arbetsmöjligheter. Jag tror inte att jag förstår vilken tur jag har. Jag behöver åka till Afrika igen, det gjorde att jag fick perspektiv och att tacksamheten kom upp till ytan. Men samtidigt blir jag arg över att jag behöver en resa till Afrika för att kunna komma i kontakt med min tacksamhet.
Är det prestationen? Ångesten över att inte duga? Men då kan jag berätta för mitt förvirrade jag att jag duger ju ändå, om jag inte klarar EN tenta av sex den här monsterterminen så är det kanske inte mera än mänskligt? (Märker du min tvivlan ändå?) Höga krav finns det, men inte från utbildningen, utan från mej själv. När ska man inse att den enda man presterar för i skolan är sig själv?
Trots långt uppehåll, är det som vanligt mest frågor i den här bloggen. Nu återvända till feminismen =)
Är det prestationen? Ångesten över att inte duga? Men då kan jag berätta för mitt förvirrade jag att jag duger ju ändå, om jag inte klarar EN tenta av sex den här monsterterminen så är det kanske inte mera än mänskligt? (Märker du min tvivlan ändå?) Höga krav finns det, men inte från utbildningen, utan från mej själv. När ska man inse att den enda man presterar för i skolan är sig själv?
Trots långt uppehåll, är det som vanligt mest frågor i den här bloggen. Nu återvända till feminismen =)
