Funderi.

Jag är fundersam. Högst fundersam. Om vi är en generation kvinnor som fått för sej att vi måste ha en man i vårt liv för att vara värda något. Det är ju bara sorgligt. Jag är och blir fundersam och nedstämd när jag tänker på det här. Vi är alla människor, människor som alla har olika intressen, åsikter, tankar och hemliga vanor. Varför tror vi att vi måste ha en person att dela det med?

Don´t get me wrong. Jag älskar kärlek och tror på att man har en (eller flera) själsfränder där ute. Men är det rätta sättet att försöka utvecklas tillsammans med någon, är det inte väldigt lätt att växa ihop, utvecklas till en enhet, inte två självständiga individer. Oh God, I need that! Bli en självständig person, en självständig, positiv och kreativ person.

Bekräftelse är säkert en stor anledning till detta fenomen. Men är en man verkligen den bästa personen att ge en bekräftelse? Särskilt om man inte kan ge sej själv bekräftelse.

Som sagt. Fundersam och nedstämd.

RSS 2.0