Livet

Jag har just sett en film. En underbar film. Som rör mej på så många plan.
Jag är svag för tafatta människor, eller mest tafatta roller, som denna, i filmer.
De människorna känns så äkta. De gör inget för att de måste eller för
att nån förväntar sig det. Kanske är inte de beteendet de har ett önskvärt
beteende av dem själva, för troligen har de inte ens möjligheten att 
försöka leva upp till några normer eller förväntningar. De måste bete sig som de
gör, för allt annat gör ont. De är hemskt, såklart. Men äkteheten, som känns overkligt
reell även på film, den är så vacker. Jag saknar äkthet.